Bocka, nicka, niga

Efter många långa år i Norge har jag äntligen lärt mig infödingarnas gratulationsvisa. Den är minst sagt knepig och man får bara en chans per kalas att lära sig den. Det hinner m.a.o. rinna mycket tårta under broarna innan den sitter. Nåväl, här är den i all sin härlighet (saxad härifrån):

Hurra for deg som fyller ditt år!
Ja, deg vil vi gratulere!
Alle i ring omkring deg vi står,
og se, nå vil vi marsjere,
bukke, nikke, neie, snu oss omkring,
danse så for deg med hopp og sprett og spring,
ønske deg av hjertet alle gode ting
og si meg så, hva vil du mere? Gratulere!*

Som framgår av texten är visan försedd med rörelser. Du ska hoppa och sprätta, snurra och niga och så vidare. Men jag har ett stort men angående sångtexten. Jag tänker på subjektbytet på sista raden. Och om du är norrman men aldrig har sett detta blir jag nästan rädd.

Alltså: Sången har ett objekt, födelsedagsbarnet, och ett sjungande subjekt, nämligen gratulanterna. Vi står i en ring omkring dig och sjunger. Vi hoppar och bockar. Vi önskar dig av hjärtat alla goda ting. Men så kommer det: "...og si meg så hva vil du mere? Gratulere!"

Fel, fel, fel, fel! Texten borde vara: "...og si meg så hva vil vi mere? Gratulere!" Sångarna ställer alltså en retorisk fråga och ger svaret själva. Vad vill vi mer? Jo, gratulera.

Alternativt kan födelsedagsbarnet själv sjunga strofen "...og si meg så hva vil du mere?" Men det kräver också att sångens första del framförs av en solist (annars skulle det vara "dere" och inte "du") - uppbackad av en dansande kör.

Solist:
Hurra for deg som fyller ditt år!
Ja, deg vil vi gratulere!
Alle i ring omkring deg vi står,
og se, nå vil vi marsjere,
bukke, nikke, neie, snu oss omkring,
danse så for deg med hopp og sprett og spring,
ønske deg av hjertet alle gode ting.
Födelsedagsbarn:
Og si meg så, hva vil du mere?
Kör:
Gratulere!

Var det så Munthe tänkte sig texten ursprungligen? Nej, antagligen inte. Och jag vet förklaringen till den märkliga formuleringen. Ordet "Gratulere" är nämligen ett senare tillägg.

Så här lyder Munthes originaltext:

Hurra for dig som fylder dit aar!
Ja dig vil vi gratulere!
Alle i ring omkring dig vi staar
og se, nu vil vi marsjere,
bukke, nikke, neie, snu os omkring,
danse for dig med hop og spret og spring,
ønske dig av hjertet alle gode ting!
Sig mig saa, hvad vil du mer!

Utan detta tillägg blir innebörden helt logisk. Efter att ha hoppat, studsat, nigit och bockat för födelsdagsbarnet avslutar sångarna med att stilla undra: säg mig så, vad vill du mer? Räcker det inte nu? Ska vi dansa mer? Kan vi inte få komma in till tårtan snart?

Men, kära norrmän, lägg inte till Gratulere! på slutet. It makes no sense!

---

* Sången har också en andra vers. Se här.

Monster - bwaahahaha

Jag nämnde Loch Ness-monstret häromdan. Nu dyker den fula fisken upp också på Tjuvlyssnat.se - festligt!

Kombalatesten

-Kombalatesten har dom gjort sen tidigare kanske?
-Förlåt?

Kalle Sändare

Rättskänsla

"There is something within the spirit of man that rebels against oppression. There is a knowing, woven into the very fabric of our being, that we were not created to live in bondage to poverty and lack. We were not designed to submit to sickness and disease. We were not meant to be the slaves of any earthly person or any natural thing.

We were meant to be kings.

At times that consciousness may be all but crushed by the merciless blows of the devil. It may be numbed into deception by the false teachings of religion. But despite it all, there still burns within each one of us a longing to somehow escape the domination of natural circumstances and rise again to a place of dominion. We have the sense, etched indelibly in our spirit, that we were originally created to reign in a Garden of Eden…and nothing can quench our desire to live there again."

Taking Back the Garden of God by Kenneth Copeland

Jag orkar inte balansera detta just nu. Mitt hjärta säger ja. Min rättskänsla säger ja. Varje ort som din fot beträder har Han givit till dig. Om Gud är för dig, vem kan då vara mot dig?

"Och detta är den tillit vi har till Honom, att om vi ber om något efter hans vilja, så hör han oss. Och när vi vet att han hör oss, vad vi än ber om, så vet vi också att vi redan har det som vi bett honom om." 1 Joh 5:14-15

Bodenbergsamhället

Moderskeppet bloggar om statens avlyssning. Läsvärt!

Personligen blir jag allt mer desillusionerad av vår regering. Istället för att enas om sina respektive bästa förslag har de fyra partierna i princip samsats om sina respektive sämsta förslag.

Svensk kulturimperialism

BREAKING NEWS
Svensk kultur när den är som bäst sprider sig till Norge.



Denna rondellhund observerade jag i Sarpsborg vid McDonald's i natt kl 02:30. Jag tror att han hade en kamrat vid sin sida som tyvärr inte kan ses på bilden.

(Men kanske hunden bara är en illusion. Kvaliteten på fotografiet påminner i allafall om sådana där UFO-bilder som man av och till får se. Eller bilder på Loch Ness-odjuret. Hur kommer det sig att alla sådana fotografier är lite lagom oskarpa? Skeptikern i mig börjar ana ugglor i mossen...)

En högerextrem San Fransisco-demokrat

Det liberala Moderskeppet återger ett läsvärt mail från en amerikan som tillbringat två år i Stockholm.

"I consider myself quite liberal by American standards and live in San Francisco. After two years in Sweden, I felt like the most right-wing, American Republican."

Gratis bananer

Tro & Tänk hade ett citat av Dallas Willard för några dagar sedan som jag har klurat lite på:

"...grace is not opposed to effort, but is opposed to earning."

Alltså, nåd står inte i motsatsförhållande till ansträngning utan till förtjänst. I all sin enkelhet löser det en hel del av kristen förvirring angående frälsning och helgelse etc. Låt mig ge några bilder:

1. Du sitter i en soffa. Jag kommer in och ger dig ge en banan. Varsågod!
Det är nåd. En gåva, gratis för intet.

2. Du sitter i en soffa. Jag kommer in och erbjuder dig en banan mot att du klipper min gräsmatta.
Det är förstås inte nåd. Det är förtjänst.

3. Du sitter i en soffa. Jag kommer in och berättar att du har fått en banan av mig. Men bananen ligger inte här. Den ligger på toppen av Kebnekaise och väntar på dig.
Det är nåd och ansträngning.

Ta en sådan sak som ett bönesvar. Gud har gett det. Jesus har betalat priset. Men det ligger i "the hem of His garment". Du måste ta dig dit, genom folkmassan. Trotsa fruktan och tvivel fram till beröringspunkten. Bara nåd men det hjälper inte att sitta i soffan och drömma om bananen.

Eller frid i hjärtat. Friden är given genom Jesus försoningsdöd men du måste ta dig dit. Det kan betyda låååång bönestund. Det kan betyda samtal och själavård. Bananen är där hela tiden men du måste lägga manken till.

Ibland har vi lätt att ta emot. Vi flyger till Kebnekaises topp. Kanske burna av medsyskons förböner. Kanske på grund av trosstärkande undervisning. Vad vet jag. Andra gånger kämpar vi som Bunyans Kristen genom hopplöshetens träsk och allt vad det heter.

Nåd är inte att luffa runt som Baloo och vänta på att bananerna ramlar ner från träden. Bananen är gratis men ibland måste du allt plocka den själv.

När blev Petrus frälst?

Här kommer mer teologiska funderingar för den intresserade.

Frågan jag ställer idag är inspirerad av Scot McKnights bok "The Jesus Creed" (Paraclete Press, 2005, s. 94ff).

Alltså, när blev Petrus frälst? Det finns flera alternativ:

1. När han lämnar näten och börjar följa Jesus…
2. När han bekänner att han är en syndare (efter det stora fiskafänget)…
3. När han bekänner att Jesus är Messias…
4. När han förnyar sin överlåtelse till Jesus vid Gennesaret efter uppståndelsen (du vet att jag har dig kär)…
5. När Jesus andas på lärjungarna och säger ta emot den Helige Ande…
6. När Anden faller på församlingens födelsedag i Övre Salen…
7. …

Mitt svar? Tja, det är inte helt lätt.

Om vi talar om frälst som född på nytt måste det vara ett av de senare alternativen (kanske punkt 4) eftersom jag är av den övertygelsen att pånyttfödelsens gåva är ett resultat av Jesu död och uppståndelse.

Men det svaret är inte helt tillfredsställande ändå. Om vi med frälst istället avser "räddad för evigheten" - vad blir svaret då? (För inte tror vi väl att Petrus skulle gått evigt förlorad om han drunknat i stormen på Gennesaret?) Kanske Petrus blev frälst redan på punkt 1. Det var ju trots allt då han vände om från att fånga fisk till att fånga människor. Det var då han började följa Jesus.

Men vid den tidpunkten visste han ännu inte vem Jesus var. Att Jesus var en profet framstod tidigt, men att Han var Messias blev inte uppenbarat för Petrus förrän senare. Är det alltså möjligt att följa Jesus utan att tro att Han är Messias och ändå räknas som frälst, en kristen?

Vad med en person idag som börjar gå til kyrkan, läsa bibeln och i handling efter bästa förmåga följer Jesus - men som inte har avgett en bekännelse lik Petrus i punkt 3? När blir denna människa frälst? Hon har vänt om, i bemärkelsen vänt sig till Jesus och börjat gå Honom till mötes, men hon är inte framme än. Hon har inte bekänt sin tro enligt Rom 10. Är hon ändå frälst?

Och om Petrus blev frälst någon gång vid punkt 1-3, vad hände i så fall vid hans förnekelse? Jag känner inte den mannen! Vi minns att Jesus hade bett att Petrus tro inte skulle gå om intet (och det tror jag heller inte att den gjorde).

Så länge vi nöjer oss med att tala om Petrus kan vi alltid gömma oss bakom att det hände före korset. Men är inte frågan lika giltig för oss som lever nu? Också idag är många omvändelser en process där människor långsamt vänder sig mot Jesus. Vi kan också jämföra med församlingsbarn som omärkligt växer in i ett lärjungaskap. Åge Åleskjær sa en gång att även om du inte minns din födsel så kan du veta att du lever.

Trots dessa funderingar är det hela mycket enkelt. Tro på Herren Jesus så blir du frälst! Du och ditt hus...

Hellre tacksam än ledsen

-Jag vill ha en kaka till.
-Nej.
-Jag vill ha en kaka till!
-Nej.
-Jag VILL ha en kaka till!!!
-Nej, har jag sagt.
-Uäääh!!! Jag vill! Jag vill! Jag vill!

Ungefär vid denna tidpunkt brukar pappa Anders ge följande förmaning som han härmed önskar dela med alla sina bloggläsare:

"Var hellre tacksam för den kaka du har fått än ledsen över den kaka du inte får."

Bildts väg till fred

Bildt är i blåsväder. (Vi på västkusten också förresten.) Men jag är inte så väldigt oroad av utrikesministerns aktier, mer av hans politiska kompass. Läs t.ex. hans tal om mellanöstern här och mina kommentarer till utvalda citat här:

"And Israel must understand that no other nation in the world - except Palestine itself - has a more fundamental interest in the viability and stability and democracy of that state of Palestine than Israel has."

Och det tror inte Bildt att Israel förstår? Bara en totalt utanförstående halländsk svensk europé kan vara så utan förstående...

"We know that the basic outlines of the peace to come already today have broad public support in all the lands between the Jordan and the Mediterranean."

Alla länder mellan Jordan och Medelhavet... Så vitt jag vet ligger det bara ett land i detta område plus den så kallade Västbanken. Men har Bildt förträngt att majoriteten av Västbankens invånare vid det senaste valet till sina representanter utsåg Hamas? Och om vi ska ta detta val på allvar - och det bör vi väl - är det breda allmänna stödet till en tvåstatslösning inte riktigt sådant som Bildt påstår.

"Two states living side by side in peace and security within internationally recognised borders. Indeed, there is now a universal commitment to the principle of a two-state solution."

Det är bara synd att den universella överlåtelsen till en tvåstatslösning inte delas av Hamas, Iran, Syrien och Hizbollah m.fl.

Bildts tal är som vanligt fullt av fina ord och med ett mycket mer högtravande språk än han eljest använder på svenska. Engelskan bländer honom helt enkelt och innehållet blir lidande. Hans ständiga allitterationer av typen "from Kabul to Khartoum we feel the tremors of rising tensions" är på gränsen till komiska och totala plattityder.

Och när det gäller hans generella inställning är han tyvärr en utpräglad realpolitiker i sann moderat och socialdemokratisk anda. En sann liberal på utrikesministerposten vore verkligen att föredra.

Greenhouse effect go home

Defiant snowman.
His humble abode.

Lackmustestet

Som kristna önskar vi att be, läsa bibeln, vittna för andra och gå till kyrkan. Och till detta kan vi gärna lägga ett år på en bibelskola och ett abonnemang på GOD TV. Och till detta kan vi lägga en mängd andra mer eller mindre perifera övningar.

Nu är emellertid inte allt ovanstående alltid en självklar önskan. Alla relationer kräver ett visst mått av arbete - så också relationen med Jesus - och allt arbete kräver ett visst mått av svett.* Men när det är sagt vill jag framhålla ett lackmustest när vi talar om det nödvändiga kristna arbetet, dvs vad en kristen måste göra för att växa:

"Alla kristna krav måste vara möjliga att uppfylla för både fattiga och rika, 2000-talsmänniskor och medeltidsmänniskor, analfabeter och professorer, barn och vuxna."

Ty evangeliet är goda nyheter till alla genom alla tider. Jag önskar t.ex. att läsa bibeln och studera annan kristen litteratur. Men det kan inte vara ett absolut krav. Ty vad gör analfabeten? Eller den fattige bonde som inte äger en bibel? Eller vem som helst som levde före glödlampan eller Gutenberg? Bibeln själv säger att vi ska hålla fast vid undervisningen och Ordet men Paulus kan omöjligt ha syftat på en timmes daglig bibelläsning. Det hade varit en orimlighet för de allra flesta av hans åhörare i Romarriket. De ägde inga biblar. Handskrivna pergamentrullar var svindyrt. De hade heller inga glödlampor att läsa vid på kvällen.

Hur ska en fattig kristen i ett u-land idag kunna växa som kristen? Hon kanske jobbar på fabrik 15 timmar per dag. När ska hon få tid att läsa bibeln? Hon har ingen kristen TV. Där finns ingen bibelskola i ändamålsenliga lokaler. Men ändå kan hon växa som kristen ty Jesus är med henne alla dagar.

Om du har ett par hyllmetrar med biblar så läs dem för all del. Mycket! Dra fördel av de möjligheter du har som kristen i världens rikaste hörn. Men din växt som kristen beror på andra saker. Det är en hjärtesak. Det handlar om din vilja och Guds kraft. När du närmar dig Gud så närmar Han sig dig. Han är inte långt borta. Trons Ord är i din mun och i ditt hjärta. Den bäste bibelläraren, den Helige Ande, bor i dig!

---

* Inom fysiken är arbete frågan om flytta något mot en kraft (kraft gånger sträcka). Och att växa som en kristen kan sägas handla om att närma sig Gud i kamp mot köttets dragningskraft.

Stolt historia?

I Sverige är vi inte speciellt stolta över vår historia under andra världskriget. Förstås. Att samma omoral som styrde svensk utrikespolitik då också präglade hela efterkrigstiden gör inte saken bättre. Att inte välja sida kan vara riktigt i vissa fall men inte om kontrahenterna heter Hitler-Churchill, Crustjov-Kennedy, Milosevic-Clinton, Arafat-Sharon, Saddam-Bush etc. Fast det är trots allt bättre att vara neutral än att konsekvent välja fel. Och skammen över andra världskrigets historia är i alla fall bättre än stoltheten över efterkrigstidens.

Men eftersom jag ändå är svensk och dessutom bor i Norge kan jag inte låta bli att göra följande reflektion. Fram till den 9:e april 1940 skeppades svensk järnmalm från den fria norska hamnen Narvik till Tyskland. Fram till den 9:e april var både Norge och Sverige neutrala. Norge valde inte sida i andra världskriget förrän Weserübung var ett faktum. Först då blev Norge en av de allierade. Finland var, som jämförelse, också neutralt fram till vinterkriget. Tyvärr hette deras fiende Stalin och inte Hitler och därmed kom Finland sedemera att hamna på förlorarnas sida. Och därför fick Stalin, med de andra segermakternas goda minne, behålla de områden som hans soldater erövrat under vinterkriget. Så olika kan det gå.

Blockbytarna styr moderaterna

I Sverige har historiskt ca 80% av befolkningen haft sin politiska hemvist i antingen höger- eller vänsterblocket. Resterande 20% utgörs av blockbytare. Det är vad majoriteten i denna grupp väljer som avgör regeringsmakten. Vanligtvis har 11-15% gått till vänstern vilket gett en blockfördelning typ 55-45% till vänsterns fördel.

I det senaste riksdagsvalet blev siffrorna dock de motsatta. En majoritet av blockbytarna valde Alliansen - och i synnerhet de nya moderaterna. Problemet vid en tolkning av detta valresultat är om blockbytarna egentligen gick till vänster eller om det var de nya moderaterna som hade gått till vänster för att säkra borgerlig majoritet. Många tror att det är den senare tolkningen som är riktig. Av regeringens väljare (drygt 50% av totala antalet väljare) lutar alltså kanske 1/5 egentligen åt vänster. Men den stora majoriteten av borgerliga väljare är fortfarande borgerliga som värdesätter individens och familjens frihet, marknadsekonomi och frihandel.

Tyvärr tar i synnerhet de nya moderaterna större hänsyn till den minoritet som (eventuellt) hyser s-värderingar än de tar till den majoritet som i årtionden kämpat för sina borgerliga idéer.

Är det några som borde avgå ur den borgerliga regeringen så är det Littorin med sin blockadkramning* och försvarsminister Odenberg med sin integritetsfientlighet**.

---

* Den fackliga blockaden mot en salladsbar i Göteborg har väckt ilska bland borgerliga sympatisörer, men den moderate arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin tycker inte att de fackliga organisationerna gör något fel.
** Försvarsminister Mikael Odenberg vill ge Försvarets Radioanstalt rätt att avlyssna alla telefonsamtal och all datatrafik som passerar Sveriges gränser.

Lagens förbannelse

(Alla ickekristna läsare av min blogg får ursäkta, men här kommer en teologisk fråga till den som måtte vara intresserad.)

Galaterbrevet i Nya Testamentet säger att vi är friköpta från lagens förbannelse. Betyder det att vi är friköpta från 1) den förbannelse som är konsekvensen av lagöverträdelse (5 Mos 28) eller 2) den förbannelse det är att förlita sig på lagen för sin frälsning (Gal 1:8-9)?

Årets bild

Tävlingen Årets bild har avgjorts och min yngsta dotter avgick med segern för sin bild "Julklappen".

Juryns motivering lyder:

"Den unga fotografens drastiska närbild speglar en djärvhet och lyhördhet inför motivet som står i bjärt kontrast med själva julklappens vackra alldaglighet."

En skruv

Vi tillbringade nyårsafton i goda vänners lag. Somliga gamla vänner, andra nya bekantskaper. (Fast riktigt gamla vänner har jag inga i detta land.) En man i synnerhet underhöll med livfulla historier från sin vardag. Först talade han om båtar. Sedan talade han om cykling. Jag är inte särskilt intresserad av dessa ämnen men han hade förmågan att göra allt intressant. Han talade om cykelmodeller, okända cykelvägar, punkteringar och cykeltillbehör. Han funderade på att skaffa dubbdäck till sin cykel - men skulle han också ha extra fälgar eller nöja sig med själva vinterdäcken? Decisions, decisions. Vi våndades med honom och gjorde våra små artiga anmärkningar.

Det var när jag idag skruvade i ett par skruvar som jag åter kom att tänka på nyårsbekantskapen. En av hans berättelser handlade nämligen om en jobbig skruv på en båt. Skruven satt fast och var nästan rund i toppen. Det var ett problem men vår vän löste det med hjälp av en hammare och en smula skicklighet. Sedan berättade han om skruv nummer två... och klockan var ännu inte tio på nyårskvällen.

Vad får en människa att tro att någon annan än han själv skulle vara intresserade av dessa två skruvar? Kom högre upp! som en pastor brukar säga. Eller starta en blogg! Fast å andra sidan fångade t.o.m. dessa skruvar vårt intresse, där vi satt nedklämda i soffan mellan chipsen och svinesundsgodiset.

Berättaren är allt, berättelsen är inget.

Välkomna till ett nytt bloggår!