tisdag, februari 19, 2008

Semesterkassan

I somras ställde vi en sparbössa på köksbänken. Efter inspiration från min syster skulle den fyllas med pengar lagom till en framtida semester. Så var iallafall tanken och snart åker vi men bössan är tom. Förutom några femtioöringar på botten.

Det hela började dock lovande. Så fort jag hade en tia över skramlade den ner i burken. Ibland t.o.m. en papperspeng. Som mest trängdes det över tvåtusen kronor där - men sedan började nedgången.

Sparbössan hade nämligen inget lås. Bara att lyfta på locket. Jag trodde knappt mina ögon första gången jag såg min fru låna pengar från kassan. -Vad gör du? utbrast jag. -Vadå, det gör väl inget, jag lägger tillbaks imorgon. Och det gjorde hon, ibland även med ränta, men ändå...

Vad är poängen med en sparbössa om jag först samlar ihop en krona i taget under flera månader för att sedan låna alltihop och därefter ta ut ett par tusen från banken och lämna tillbaka?

Hela vitsen med det dagliga sparandet är ju att det inte ska märkas. Dagar och nätter går. Långsamt och omärkligt växer kapitalet. Och vid avresedagen fördelar vi fickpengarna i familjen. Men så blev det nu inte. Det oundvikliga inträffade efter att vi hade lånat från kassan en gång för mycket - vi hade inte råd att betala tillbaka. (Jo, jag lånade också.)

Lärdom: gräv inte upp såkornet och titta på det - då blir det ingen skörd.

2 kommentarer:

Makena sa...

Det där har vi också försökt med några gånger. Vi körde klassikern med guldtior i en 2 literscola flaska. Behöver jag säga att det inte funkade...och jag var tyvärr den största orsaken till det.*skäms*

Anders Lundblad sa...

Problemet är att jag älskar kontanter. Det behöver inte vara mycket, en tjuga eller så, tillräckligt för en kaffekopp om chansen dyker upp. Och då är det så allt för lätt att sticka fingrarna i syltburken.

Glömde jag säga att pengarna ska ligga löst i fickan? Gärna skrynkliga. Det ger mig en urban känsla, en doft av svunna tider och kontinenten, med telefonkiosker och morgontidningen under armen på väg till tåget.