Maria flippfloppar

Det är ruskigt underhållande att höra en politiker som bytt åsikt i en fråga tvingas bemöta sina egna argument från gårdagen. Maria Wetterstrand är exemplet för dagen. Som du säkert hört menar hon numera att EU är bra för miljön. Och i en radiodebatt med sin partikamrat Schlyter tvingas hon förringa den ståndpunkt som hon så sent som senaste valrörelsen själv förfäktade. Fast hon är en slug politiker och valde att tala om EU "som imperfekt och fullt av brister men ändå det bästa vi har" (fritt citerat). Exakt samma hållning som de flesta andra partier hade i senaste valrörelsen alltså.

EU-parlamentarikern Schlyter drog förstås fram demokratiargumentet - det demokratiska underskottet - men det var inget problem längre. Snarast tvärtom för här avslöjade Maria sin egentliga demokratisyn. Ty hade det inte varit för EU så skulle flera regeringar "frestas" välja en, i hennes ögon, sämre miljöpolitik. Att den icke folkvalda EU-kommissionen har en benägenhet att köra över folkvalda regeringar blev i Marias ögon därför en tillgång!

Nu hoppas jag bara att Miljöpartiet beslutar två saker på sin nästa maskrossamling: 1) Behåll utträdeskravet och 2) Behåll Maria Wetterstrand som språkrör. Oj oj vad kul det ska bli i nästa valrörelse åter höra henne försvara den politik som hon idag sågar! Jag gnuggar händerna.

Statens kontroll över livsvillkoren

Lennart Berntsson skriver om Fidels avgång i SvD. Men jag kan inte låta bli att tänka på Sverige:

Som i andra ­totalitära samhällen är det också på Kuba statens ­organisation av utbildning, hälsovård, bostäder och sysselsättning som utgör maktens grundval. Det är statens kontroll över individens totala livsvillkor som på en och samma gång skapar ofrihet och lojalitet. Den efter omständigheterna jämlika trygghet och ­gemenskap som regimen på Kuba lyckats införa tycks, för stora delar av befolkningen, överskugga den politiska ofrihet som också är systemets signum.

Semesterkassan

I somras ställde vi en sparbössa på köksbänken. Efter inspiration från min syster skulle den fyllas med pengar lagom till en framtida semester. Så var iallafall tanken och snart åker vi men bössan är tom. Förutom några femtioöringar på botten.

Det hela började dock lovande. Så fort jag hade en tia över skramlade den ner i burken. Ibland t.o.m. en papperspeng. Som mest trängdes det över tvåtusen kronor där - men sedan började nedgången.

Sparbössan hade nämligen inget lås. Bara att lyfta på locket. Jag trodde knappt mina ögon första gången jag såg min fru låna pengar från kassan. -Vad gör du? utbrast jag. -Vadå, det gör väl inget, jag lägger tillbaks imorgon. Och det gjorde hon, ibland även med ränta, men ändå...

Vad är poängen med en sparbössa om jag först samlar ihop en krona i taget under flera månader för att sedan låna alltihop och därefter ta ut ett par tusen från banken och lämna tillbaka?

Hela vitsen med det dagliga sparandet är ju att det inte ska märkas. Dagar och nätter går. Långsamt och omärkligt växer kapitalet. Och vid avresedagen fördelar vi fickpengarna i familjen. Men så blev det nu inte. Det oundvikliga inträffade efter att vi hade lånat från kassan en gång för mycket - vi hade inte råd att betala tillbaka. (Jo, jag lånade också.)

Lärdom: gräv inte upp såkornet och titta på det - då blir det ingen skörd.

Intervju med Åge

Andreas Glandberger intervjuar Åge Åleskjær om nådesförkunnelsen. Kanske av intresse för någon?

Raoul - en hjälte för vårt land

Nu kan du bli den som hittar Wallenberg. UD har lagt ut en databas med (i princip) alla dokument som rör hans fall. Sätt igång och gräv!

För ni minns väl sången…?

Du sändes ut på ett uppdrag - att rädda dem som var i nöd.
Oskyldiga hade fångats och väntade en säker död.

Som slaktdjur drevs de mot en dom. Ingen ville se, ingen ville höra.
De ropade i ångest och skräk men ingen ville någonting göra.

Då kom du där som en räddande ängel, driven av en inre glöd.
Du satsade ditt eget liv för att rädda dem från våld och död.

Raoul - en hjälte för vårt land i tapperhet och djärvhet fördes du fram.

Sen kom den dan då fienden föll men du rycktes bort och försvann.
När fångar släpptes och friheten kom - då blev du fängslad i ett främmande land.

Vi väntar på din befrielse - tänk när den dagen är här.
Vi väntar på din befrielse - kom, kom, kom hem igen.

Norsk frånvaro

När jag gick i skolan gällde att sjukfrånvaro skulle anmälas till skolan genom att målsman ringde till skolan på morgonen. Som jag förstår gäller samma regler fortfarande i svenska skolor.

I annorlundalandet Norge däremot har man en "meldebok". I denna förklarar föräldrarna elevens frånvaro i efterhand. En lärare som saknar en elev måste alltså vänta i eventuellt flera dagar innan han/hon får reda på frånvarons orsak.

En elev kan därför skolka från skolan i flera dagar innan någon reagerar. Dessutom finns det en säkerhetsaspekt. Ingen på skolan reagerar ju om en elev blir borta på skolvägen. -Åh, Madeleine är borta idag. Hon är säkert sjuk. Vi får se i meldeboka imorgon...

Maria

Lutheranen My Corner skriver om Maria. "Men bibelen sier ikke annet om Maria enn at hun var en alminnelig kvinne med mann og barn." Ulf Ekman höll en trettondagspredikan på Östanbäcks kloster förra året där han också nämner Marias jungfrudom. Scot McKnight har skrivit en intressant bok om Maria som står på min inköpslista (The Real Mary: Why Evangelical Christians Can Embrace the Mother of Jesus).

Lifecoaching

Laxåkillen Jacob Rudolfsson sågar lifecoachingens evangelium (jfr Pollacks vedervärdiga* film Såsom i himlen). "Det är ett hån mot sant tänkande" skriver Rudolfsson. Synd bara att han gör en slentrianmässig, och i mina ögon felaktig, analogi med nyliberalism.

---

*Jo, filmen är vedervärdig även om jag i biosalen delvis rycktes med - och Gabriellas sång är vacker.

Enhet

Kristen enhet kännetecknas av enhet trots skilda uppfattningar. Mänsklig enhet är beroende av organisation, deklarationer och att vi tycker lika.

Det kostar mig lite att bekänna enhet med någon långt borta men frågan är vem jag bjuder hem på fika. Kristen enhet är framför allt lokal. Det handlar om att älska min nästa när jag möter honom på gatan. Oavsett om det är en katolik, oks:are eller pingstvän.

Nu utesluter förstås inte det ena det andra men det vittnesbörd som världen förstår är kärlek - inte likriktning.

Varför kristen 2

Jesus jag älskar dig
och jag lovar och prisar ditt namn.
Jesus jag älskar dig
och jag lovar och prisar ditt namn.

Av John Brandström

Hon är så bra

Jag har nog länkat till Expressens krönikör Marie Söderqvist Tralau förut men hon är värd några länkar till. Hon skriver bara självklarheter men eftersom sådana är satta på undantag idag är det ganska uppiggande läsning.

Hon skriver bl.a. att det är just de patriarkala strukturerna som förvandlar våldsamma pojkar till fredliga män. Att nåd inte är en rättighet utan borde kopplas till ånger. Att ICA-handlarna gör rätt som märker om köttfärsen eftersom den knäppa lagen säger att dagsgammal god köttfärs måste kastas. Att alla inte borde ha rösträtt! Att den som stöter sig på mamma-pappa-barn-parollen måste vara rätt trångsynt. Att vi vadderar våra barn så till den grad att de inte lär sig hantera motgångar.

Luta dig nu tillbaka och läs själv. (Men akta hjärtat - du kan bli upprörd.)

Alla borde inte ha rösträtt
Platt-tv i stället för parterapi
Nu blir det lättare att hjälpa dem som behöver hjälp
Man måste ha tråkigt för att ha roligt
Barn - ett problem i dagens samhälle
Diskussionen om unga pojkar och våld är märklig
Marie Söderqvist: Släng inte mat i onödan
Marie Söderqvist: Bara de ångerfulla bör benådas
Sjukt mycket sex i skolan
Nästan alla har jobbat svart
Marie Söderqvist: Dags att kyla ned miljödebatten
Svenskar lider av paniksyndrom
Märklig debatt om äktenskap
Marie Söderqvist: Unga mäns våld - en loserstrategi

Varför kristen 1

Yes, Jesus loves me
Yes, Jesus loves me
Yes, Jesus loves me
The Bible tells me so