onsdag, februari 09, 2011

Platt organisation

Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden." Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: "Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet, över fåglarna under himlen och över alla djur som rör sig på jorden!" (1 Mos 1:26-28, Svenska Folbibeln)

I människans uppdrag att råda över skapelsen finns ett anmärkningsvärt undantag. Vi är kallade att råda över fiskar, fåglar, boskapsdjur, kräldjur och över hela jorden men det står inte ett ord om att vi ska råda över varandra, över människor.

Hierarki finns inte på kartan i den ursprungliga skapelsen. Det vi ser är en platt organisation. Gud - människa. Utan mellanhänder.

4 kommentarer:

Rune Lundblad sa...

Bra! Har aldrig tänkt på det. Alla är allas tjänare, lemmar varandra till tjänst

Anonym sa...

spänningen ligger i ordet"oss" -
i "Gud själv" finns "motsättningarna- kampen-friheten" precis som hos "oss" , vad annars är meningen med vår färd?- som jag ser det/ med vårliga hälsningar farbror Bobo

Anders Lundblad sa...

Hej Bobo! Tack för vårliga hälsningar - det ger hopp.

Ja, om Gud är ett "vi" så betyder kanske det att hans avbild också är ett vi. Det är som medmänniskor tillsammans som vi återspeglar Gud.

Men om vi då tänker att vi till fullo kan förstå Gud - och placerar honom i en ram - får vi problem, för då måste vi också placera våra medmänniskor i samma ram. Istället för att bejaka variationen och se att varje människa (med sin svaghet) är en unik men likvärdig Guds avbild.

Så jag tror inte Gud har några problem med att låta sig representeras på jorden av svaghet, kamp och smärta.

Och där någon söker kontroll och enhet på Guds vägnar tror jag kreativitet och paradoxal variation ger en bättre helhetsbild.

Utmaningen är förstås istället ondskan. Är också våra mest avskyvärda karaktärsdrag en del av denna avbild. Eller är de en distortion, ett avsteg in i Mörkmården. Eller finns inte ondskan?

Anonym sa...

det finns ( vi har ) inte bara en "ram" - det finns alltid flera "ramar" hur vi än vänder oss!

många tror att "smärta-oro-ångest-tomhet osv" är ett uttryck för "ondska"!

fast

det är den "medvetna" "perverterade" "tillfredsställelsen-glädjen" att "skapa" och utnyttja dessa tillstånd som är "den verkliga ondskan"

fast - varför!!!!

inget frågetecken - för det finns inget svar!