Hur kunde Jesus sova i stormen? Vad var Hans hemlighet?
Kan vi vila i Honom även om det trotsar allt förnuft? Jesus, fyll oss med Din frid, inte den som världen ger.
Men mitt i vilan vaknar vi och ropar. Tillsammans med Honom, den uppväckte, uppståndne Mästaren, Herren över hela skapelsen. Vi ropar tillsammans i Hans mäktiga namn, till stormen, till vågorna: Tig var stilla!
Och allt blir lugnt.
Jag tror på Dig. Det är min bekännelse, Jesus. Jag tror på Dig. Det är mitt credo.
Vem har jag i himmelen utom Dig? Och när jag har Dig, då frågar jag inte efter något på vår jord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar