Matteämnet

Min fjärdeklassing gillar matte och hon är "snabb i huvet" som det heter. Men i år måste alla talen tecknas och tyvärr är hon inte lika snabb i handen. Därtill är hon alldeles för noggrann.

Så istället för att öva upp sin förmåga till huvudräkning, problemlösning, logik et cetera måste hon öva på att dra raka streck - med linjal! - och framförallt dubbla streck under svaret. Och det går väl an för den som är lagd åt hastverkshållet men inte för den samvetsömma flickan som är n o g g r a n n. Inget slarv - och antalet roliga matteuppgifter hon hinner med halveras och tristessen fyller det förr så roliga matteämnet.

Ärligt talat - varför denna fixering vid prydliga uppställningar? Är det inte lite 1900-tal? Självklart bör eleven kunna visa "hur hon tänkt" - men varför dessa linjalstreck? Räkna rutor in från marginalen, två ner, tre åt höger.

Pappas bloggbilder

Till er som klagar över mina kortfilmer, här kommer en något längre:

Grattis

Grattis mamma och pappa på er bröllopsdag!

Grattis också till Gro-Lene Sørensen, Mats Hård och Rickard Minge!

Även grattis till alla våffelälskare.

Kyrkligt

Har precis lastat upp kyrkans nya webbsidor. Kolla här: www.zoe.no

Hip hop i Black Box

Frukost

Olsenbanden på Rockern

Lundblads Roligaste Hemvideos 1

Vårutflykt

Konsten att heta Anders

Ibland ringer det på mobilen. Inget konstigt med det.

Men ibland är det konstigt.

Va, ringer han?! ...eller Ringer hon nu?! ...eller Oj, undrar vad han vill?!

- Tjena, det är Anders!
- mumbl, klirr klirr
- Hallå?!
- skrap skrap, mumbl
- Hallå! Det är Anders! Hallååå!!
- klick

Ingen ursäkt. Inget svar. Ingenting. Bara för att mitt namn ståtar överst i deras dumma kontaktlista.

Tips! Om du vill undvika att väcka, förvirra, såra, stalka eller skrämma alla Anders i din närhet - lägg in en dummykontakt i mobilen som heter bara A.

Klassiska kommentarer 7

"Det är iskallt här i Malmö."

Avdelning dotterns första intryck av den skånska huvudstaden.

Min svärfar

Första gången jag träffade Gunnar Wilskog var i fikarummet på Kreativ Mission. Det första jag slogs av var den yttre likheten mellan honom och min blivande fru - där hon satt mellan sina besökande föräldrar. Jag minns inget mer av detta första möte men jag lärde snart känna honom bättre. Den kommande påsken var jag och Irene tillsammans med Gunnar och Inger-Johanne en vecka i fjällen i norska Vassfaret. Gunnar ordnade allt - och jag som knappt kunde göra upp eld i en kamin.

Gunnar Wilskogs värld var annorlunda än min. Han var en riktig karl, praktisk ut i fingerspetsarna och med lösningar på det mesta. Jag minns hur jag en gång skulle vara hantlangare åt honom i verkstan. Det var inte lätt att hitta rätt dimension på "nycklarna" (jag trodde att nycklar användes i dörrar). Och språkförbistringen hjälpte inte till. Jag minns att han bad mig hämta "boksen i kassa" - som efter febrilt letande från min sida visade sig vara en burk i en låda - inte en låda i en påse. Och när han pratade om bord så menade han vad vi i mitt föräldrahem kallade en bräda (jag spanade förgäves efter ett köksbord eller liknande).

Ja, det var en utmaning för en enkel akademiker från Sverige att kastas in i entreprenören, lantbrukaren och världsomseglaren Gunnars hem. Vid första sommarjobbet på hans firma kunde jag inte ens vika smörgåspappret runt lunchmackan. Sånt hade aldrig jag övat på! Och när han besökte oss föreslog han som oftast praktiska lösningar på husets eller bilens skavanker - jag som inte ens hade upptäckt skavankerna! Men så småningom lärde jag mig att acceptera mina egna svagheter och att ta emot svärfars bistånd. Alla är inte världsmästare på allt. Och Gunnar själv kunde ofta be mig om hjälp med "datan" eller att predika på deras husmöten. Skönt att kunna återgälda något litet.

Nu är Gunnar plötsligt inte hos oss längre. Han är i himlen och vi saknar honom. För min fru är ett kapitel i livet slut - och sorgen handlar inte bara om saknad efter Gunnar men också efter barndomens oskuld och enkelhet. Bilsemstrar med pappa vid ratten. Tältutflykter med pappa vid bålet. Skidturer med pappa som drar pulkan. Aftonbön och en trygg famn. Ett telefonnummer att ringa.

Något som kommer leva kvar länge i vår vardag är Gunnars favorituttryck:
"Ikke gå i detaljer." "Vi må ikke la dagen gå fra oss." "Det var godt alt sammen."

Gunnar älskade Jesus och var alltid frimodig i sin tro. Oerhört givmild och med ett rikt andligt liv. Han var en klippa i sin familj och hela sin släkt. En man som vi kunde lita på och som alltid var beredd att rycka ut. Han var orädd och jag vet att han var en stor trygghet för min fru. Jag kan inte axla hans mantel men tillsammans får vi lägga vårt liv i Jesu händer.

Gunnars begravning är på torsdag i Tune kirke kl 11. Du som kände honom är varmt välkommen.