Kärlek

Läste idag i Kärlekens lov (1 Kor 13) att kärleken aldrig upphör. Därmed blir veckotidningarnas rubriker om att "kärleken tog slut" mycket avslöjande: det var aldrig fråga om kärlek. Kärlek kan nämligen inte ta slut. Den uthärdar allt. Den tror allt. Den hoppas allt. Den är en konstant, oändlig till sin karaktär. Odelbar och evig.

Vi kan inte skylla på "kärleken" om vi väljer att lämna, ge upp eller fly från våra löften och förpliktelser. Sanningen är mycket bistrare än så: vi är personligt ansvariga för vad vi gör. Se där - ännu en orsak till att jag är liberal :-)

Det hände. Det tog slut. Det blev så. Fruktansvärda passiva omskrivningar för mänskliga val. Kanske vi istället skulle börja säga: Jag gjorde. Jag valde. Jag orsakade. Jag struntade i.