I kyrkan lär vi oss att ge. Aktiva kristna ger mycket pengar. Tusentals kronor varje år. Ofta tiotusentals.
Pengarna går till i huvudsak två ändamål: den egna verksamheten (lokaler, löner etc) och till mission. Missionen i sin tur består av evangelisation och social hjälp, och den kan vara lokal, nationell eller internationell.
Men det finns ett ändamål som jag saknar och som är mycket framträdande i det Nya Testamentet, nämligen hjälpen till de fattiga i den egna församlingen. Mest kända exemplet är Apg 2 om hur församlingen hade allting gemensamt och delade ut till alla efter behov. Därför efterlyser jag en församlingskassa där de ensamstående föräldrarna, de arbetslösa, folkpensionärerna etc kan komma och få pengar till sina räkningar. Eller varför inte skicka runt kollekthinken en välbesökt söndag med uppmaningen att ge om du kan och ta för dig om du behöver.
Låt välsignelsen bli lika konkret som givandet. Vi ger reda pengar - låt den som behöver också få reda pengar. Varför ska välsignelsen vara så spektakulär? Låt den vara praktisk och förutsägbar. Du ger din kopparskärv och delar plånbok med din granne miljonären.
2 kommentarer:
Bra tanker; Anders.
Du vet, fjernhjelp døyver samvittigheten for de nære ting.
Vi har jo kommunen!
Og vi kan jo ikke være altfor bibelske heller, det koster penger.
Og det er heller ingen ærbar sak å
hjelpe rundt stuedøren. Vi heller ha en misjonærglorie! Eller...
(du må skirive dine tanker i et større forum, f.eks. Magazinet)
Ett större forum? Sen när är Magazinet ett större forum än the world wide web?
Fast jag erkänner att Magazinet har haft god spridning på vissa artiklar...
Skicka en kommentar