Göran Persson beskriver himlen

I en intervju i DN säger faktiskt Göran Persson något riktigt vackert. Jag väljer att inte ironisera eller håna honom för det. Tvärtom!

"Göran Persson vittnar ofta om hur fäst han är vid Sörmland, landskapet i vilket han föddes för femtioåtta år sedan. Ett exempel, en bild från alldeles före jul förra året. Salongen på Harpsund, som han fortfarande hade tillgång till. Göran Persson och hans hustru Anitra Steen hade inbjudit gårdens folk, i vid mening, till glögg och avsked.

Harpsunds förvaltare Per Rudengren höll ett vackert tal som bland annat handlade om Perssons vandringar i markerna och hans stora intresse för jord- och skogsbruket på Harpsund, som brukar betecknas som en mönstergård.

I sitt svarstal sade Göran Persson att han alltid skulle minnas Harpsund och sina vistelser där som något av det mest glädjefyllda under sina tio år som statsminister.

De församlade förstod vad han menade. Alla hade träffat honom på cykelvägarna och svampstigarna. Han tittade gärna in för en kopp kaffe när han gick förbi, och han vinkade från sin badbrygga mot den som rodde förbi på sjön.

Nu såg han och hans hustru fram emot många lika glädjefyllda år i en annan vacker del av Sörmland, på den egna gården, fortsatte Göran Persson.

Han gjorde en kort paus innan han avslutade sitt lilla tal.

-Och sedan, sedan väntar ett Sörmland ovan där."