När en norrman pratar "svenska" försöker han gärna med "Änders" istället för "Anders". Ja, du läste rätt. De tycker nämligen att vi uttalar kort "a" som "ä". Fast jämfört med norrmännen så gör vi nästan det ty deras "a" i t.ex. Anders låter snarast som "å" (iallafall här i Østfolds fylke). Det är faktiskt lite jobbigt att ständigt höra sitt vackra dopnamn vanställas till "Ånners".
Goodyear take me home!
2 kommentarer:
Dette kjente jeg ikke igjen. Når jeg sier "Anders" har jeg samme uttale som i det svenske ordet "annars", men med e som siste vokal.
Ja, jag generaliserade nog lite för mycket. (Som jag alltid gör på bloggen!) Men jag har ett par kompisar här som drar till med ett riktigt ä-ljud när de ska säga mitt namn på svenska. Och det trånga å-liknande a-ljudet förekommer helst hos de mer bondska delarna av befolkningen :-)
Fast egentligen kan hela mitt inlägg sorteras in under blogosfärens motsvarighet till agurknytt.
Skicka en kommentar