Samvetet

En frisör jag känner är en great shopper och kom med följande oneliner häromdan:

"Jag ångrar aldrig något som jag köpt, bara sånt som jag inte köpt."

Ganska kul citat som träffande beskriver hennes personlighet och garderob. Nu är jag försiktigt skeptisk till shopping som hobby, men denna tjej plågas iaf inte av dåligt samvete. Till saken hör också att hon är en generös person och egentligen inte särskilt materialistisk, åtminstone inte i bemärkelsen bunden av sina prylar. Easy come, easy go.

Idag är dåligt samvete utbrett när det gäller t.ex. konsumtionssamhället, miljöförstöring, fett & socker och os-invigningar. Vi kompenserar vårt beteende med lite lagom dåligt samvete. Och gömmer oss bakom ursäkter. Men dåligt samvete per se är förstås ingen lösning på något. Det kan aldrig ersätta förändring. OK, jag äter för mycket men jag njuter i allafall inte av det...

Samvetet är en (inte alltid tillförlitlig) domare över hjärtats uppsåt och tankar. Ofta dömer det oss efter grupptryckets lagbok, ibland efter egenrättfärdighetens lagbok men ibland dömer det oss efter frihetens lag - den lag som är god och rätt och vars syfte är att visa vägen in i ett gott liv, ett generöst och kärleksfullt liv, ett liv i bergspredikans anda. När samvetet dömer oss efter den sistnämnda lagen gör vi väl i att lyssna och justera kursen. Vid vissa tillfällen 180°, vid andra bara ett par.

Och det är här som den fantastiske Hjälparen kommer in. Kursändringen måste du välja själv men vandringen är beroende av Hans starka hand.

Hela vägen går han med mig,
o vad kan jag önska mer?
Kan jag tvivla på hans godhet
när jag här hans ledning ser?
Himmelsk frid, gudomlig trygghet
uti honom har min själ.
Ty jag vet, vad än mig möter,
gör dock Jesus allting väl,
Ty jag vet, vad än mig möter,
gör dock Jesus allting väl.
Fanny Crosby