Egyptisk socialisering

Om du har gått i söndagsskolan kommer du kanske ihåg berättelsen om Josef i brunnen. Josef blev såld som slav, förd till Egypten, kastad i fängelse för att till sist bli Egyptens statsminister. Jo, jag kommer använda en del anakronismer i det följande.

Josefs första åtgärd som statsminister är att förbereda landet på en boom och en depression i ekonomin. Jfr. de 7 feta och de 7 magra korna. Nedan följer Josefs krisprogram (bibelcitaten är från 1 Mosebok):

1. Josef inför central planläggning och ledning 41,33
2. J. utplacerar landshövdingar i hela landet 41,34
3. J. inför en 20% beskattning av skörden 41,34
4. J. magasinerar säden i väntan på missväxten 41,35-36
5. J. övervakar personligen ovanstående genom ett omfattande reseprogram 41,46-49
6. När lågkonjunkturen blir kännbar säljer J. tillbaka säden till folket 41,56
7. Pengarna för maten placerar J. i faraos palats 47,14
8. När folkets pengar är slut godtar J. betalning in natura 47,15-17
9. När folkets likviditet är noll nationaliserar J. all jord och folket blir liveget 47,18-20
10. Folket flyttas till städer 47,21
11. Prästerna blir ett skattefrälse 47,22
12. J. permanentar inkomstskatten på 20% 47,26
13. J. ger den bästa delen av landet till sin familj (som alltså i likhet med prästerna undgår livegenskapen) 47,11-12

Var detta bra politik? I vilken utsträckning är detta ett föredöme idag? Kärnfrågan är förstås om allt detta var Guds vilja. Och när vi talar om Guds vilja betyder det inte alltid ohämmad välsignelse över allt och alla utan kan ibland också innebära dom.

När Josef först tyder faraos dröm och ger sina instruktioner är uppdraget begränsat, jfr. punkt 1-5, medan p. 6-13 inte nämns. Punkt 1-5 indikerar en behovsstyrd, begränsad välfärdsstat. Men utvecklingen i p. 6-13 leder till centralisering, nationalisering, höga skatter och ett privilegiesamhälle.

400 år senare möter vi ett Egypten som har blivit en toppstyrd slavekonomi (jfr 2 M 1ff). Faraos makt över folket är total och hans förstockelse leder till straffdomar över hela nationen. Kom ihåg att folket hade sålt sig själva och sin jord till farao i utbyte mot trygghet. En trygghet som nu vänds till en mardröm under "en ny kung".