Trosundervisning del 3

Detta är tredje delen i min serie om trosundervisning. Här finner du del 1 och del 2.

Idag tänker jag nämna de aspekter av trosundervisningen som jag är tveksam till. (Jfr. det nedre vänstra hörnet på mitt diagram.) Det handlar om falsk auktoritet och det handlar om pengar. Säg pengar!

Jag tror på auktoriteten i namnet Jesus. Men undervisningen om den troendes auktoritet har ibland frikopplats från Jesus. Man talar om "the God kind of faith" som i praktiken ofta är oberoende av Jesus. Den i vissa stycken pedagogiska uppdelningen i ande, själ och kropp i allmänhet och satsen "jag är en ande, har en själ och bor i en kropp" i synnerhet, leder vidare till en teknisk-teoretisk förståelse av den troendes identitet.

Hon är en ny skapelse med rätt att råda i skapelsen. Alla hennes ord har skapande kraft. Ord av fruktan leder till Jobs lidande. Ord av tro leder till framgång. Utifrån sin position i andevärlden kan hon befalla fram pengar, ja t.o.m. befalla änglar, tjänsteandar att hämta dollar till räkningarna.

Undervisningen kopplas alltså till den troendes auktoritet men också till försoningen: Jesus blev gjord fattig för att vi skulle bli rika genom hans fattigdom. Ställföreträdande fattigdom m.a.o. Vi snackar nu om en "triple cure". (Jag tror att en mycket sundare utgångspunkt i synen på ekonomi är förbundstanken - allt mitt är ditt. Det handlar om bordsgemenskap med Jesus.)

Men de värsta avigsidorna når vi när denna undervisning kopplas till en trossäd. Inte bara ge i förtröstan på att Gud kommer försörja dig, utan ge för att få. Givandet ses som en säd som ger avkastning, men analogin slutar inte där utan fortsätter med att tala om att så i god jord. Jag har t.ex. personligen hört att du inte ska ge till fattiga. Fattiga är nämligen inte god jord (jfr aktiemarknadens principer). Du ska istället ge till den som redan har. Och den bästa jord finner du i en tjänstegåva - och allra helst i hans Gulfstream Jet.

Avkastningen då? Ja, om inte annat så skickar tjänstegåvan en böneduk. Förbön mot betalning alltså. Kapitel och vers, tack.

Nu tror jag absolut att det finns ett mått av sanning i undervisningen om trossäd. Ta ett steg ut i det okända. Ge din sista hundralapp till missionen. Men gör ingen lära av det! Och framför allt håll det frikopplat från profittänkande.

Jag är heller inte anhängare av ett fattigdomsideal. Fattigdom är inte en välsignelse. Att leva enkelt har helt klart sina fördelar men att vara f-a-t-t-i-g är av ondo. Bara rika västerlänningar har råd att romantisera fattigdom. Precis som bara välbärgade intellektuella har råd att vara marxister.

Det finns andra saker i diagrammet som jag är tveksam till men de handlar mer om karismatik än om klassisk trosundervisning. Mer om detta imorgon.