My Path Is Yours

För ett par år sedan vaknade min fru, Irene, med en melodi och en textstrof, "My Path Is Yours", sjungen i trestämd harmoni. Detta blev begynnelsen till en hel melodi, men en melodi utan text, förutom dessa första ord: "My path is yours. Your song I sing." Resten överlät Irene till mig eftersom hon har oförtjänt stor tro på min poetiska ådra.

Så jag började tänka. "Min väg är din" och "jag sjunger din sång." Vem är egentligen textens "jag" respektive "du"? Är det en sång från Gud till mig, eller från mig till Gud, eller är texten blott mellanmänsklig? Kanske kunde den vara lite av allt, men det kändes allt för oprecist för mitt akademiska, grammatiska och matematiska sinne. Ändå var det just där texten landade.

Människan är för evigt knuten till sin skapare. Hon kan fly från lustgården och bygga torn som strävar mot himmelen. Hon kan klippa banden till mor och far, och välta sina förfäders vägmärken. Hon kan förakta sanningsanspråk och klamra sig fast på subjektivitetens gungfly. Men när de sista brödsmulorna har ätits upp av himmelens fåglar och häxan stirrar henne i vitögat vaknar evigheten i hennes hjärta, längtan hem. Sötebrödsdagarna i pepparkakshuset har kommit till vägs ända. Det är dags för syster och bror att göra upp med häxans lögner och börja vandringen hemåt, hand i hand.

Kejsaren var alltid naken men det krävdes ett barn för att se det. 

Är det något Bibeln lär oss så är det att Gud aldrig har lämnat sin skapelse. Han själv vandrade i dammet på våra vägar, och på väg upp till Jerusalem sjöng han våra pilgrimssånger. Han är Emmanuel, Gud med oss, och nu är det hans kyrkas uppdrag att vara jag med dig, vi med er, på vägen hem til fadershuset.

Här kan du höra sången.

My path is yours

My path is yours, your song, I sing.
I stand with you in everything.

My path is yours, your song I sing.
Let kindness soar on selfless wings.

1. In a sea of strangers
my neighbor is my friend.
Though stranded on an island
together we will stand.

In a time of rumors
the truth is hard to find.
We're leaning on the promise:
a house on rock will stand.

2. In a crowd of silence
the child will speak the truth.
The emperor is naked.
Man's glory lost and gone.

On the day of testing
opinions fade away.
Naked in the garden,
who'll flee, and who will stay?

For many years our lives revolved
around the silliness of chasing after wind.

We need to plant our feet again
on solid ground - we can't pretend.

Album Artwork adapted from "La Defense Parigi" by Mia Felicita Bertell, used under CC BY 2.0.