Sidor

lördag, mars 27, 2021

Sagan om Hemsk-Ola och hans barnvakt

Det var svårt att tycka om stackars Hemsk-Ola. Han dök alltid upp vid de mest opassande tillfällen. Just när allt var frid och fröjd kom hans föräldrar och knackade på, med Hemsk-Ola i handen.

«Hej, hej! Hoppas att vi inte stör men nu är det dags för Hemsk-Ola!» flinade de. «Kasta alla andra planer genom fönstret och ta hand om grabben.»

«Ja, men det är ju söndag kväll och jag ska precis gå och lägga mig...»

«Spelar ingen roll! Om du inte lägger till rätta för Hemsk-Ola kommer hans muterade kompis och tar oss allihop!» (Det sista antar jag var et utslag av familjens bisarra humor, men man kan aldrig vara säker.)

Så det fanns inget annat att göra. Det var bara att kavla upp ärmarna och inrätta livet efter Hemsk-Ola. Men det var inte alltid så lätt och även om jag inte hade känt Hemsk-Ola mer än ett år visste jag att han krävde ständig tillsyn och stimulans. Det förväntades liksom att jag skulle fixa ett varierat dagsprogram fullt av lärorika och spännande aktiviteter, trots att Hemsk-Ola själv helst bara ville bli lämnad i fred och sova.

Och det var som regel så det slutade – med att jag entusiastiskt berättade, visade film och hittade på frågelekar, medan Hemsk-Ola låg och sov bakom en skärm.

Inga kommentarer: